HEM MOD Foton1 Foton2 PELA3 PELA4 PELA5 PELA6 Foton7 Före-Efter1 Häll1 Häll2 Häll3 Häll4 Häll5

www.tangen.se
www.Ziddharta.se
Ziddhartas webb-shop









Forntida järnframställning
- vikingatida rikedom i skogen

Invid Hälltjärnen - en liten
skogsjö i Gästrikland finns kolbottnar
och rester av forntida järnframställning.

En 2000-årig slaggvarp nära sjön vittnar
om arbetet i skogen och på myren.


Slaggvarpen har daterats med
kol-14 metoden - järn och slagg
kan i sig inte C14-dateras
- metoden kräver ju organiskt material
- så det är det inneslutna kolet i slaggen
som ger svar på hur gamla just dessa
rester efter järnframställning som hittats är.

Slaggen är sk stearinslagg
- och det är ett passande namn!
den låga temperaturen i smältan i ugnen
ger en trögflytande slagg som lägger sig i
tunga droppar, precis som stearinet!


Järnet - värt sin vikt i guld!


Gästrikland var rikast - näst efter Birka
- utgrävda gravar visar på den rikedom
som fanns genom rika gravgåvor
och hur de döda begravts.

Rödjorden användes också som färgpigment
- blandat med djurfett är det ett pigment
som bara kan nötas bort
- man strödde också det röda pigmentet i gravar
- detta lager av rödockra hittas av arkeologerna idag.

Järnet var det som gav rikedom - och i Gästrikland var
järnframställningen en viktig del i ekonomin, och har
så varit ända sedan dess!


Järnet kund smidas till vapen
- och järnsko spadar och plogåder



Verktyg av trä kunde göras långt mer hållbara
och funktionella och järnet beredde även jorden
- både bildligt och bokstavligt
... då åkern kunde beredas med järnskodda verktyg
så blev jordbruket effektivare och gav större utdelning
så att även kärvare marker
som annars varit omöjliga att bruka
kunde tas i anspråk.


Detta innebar ökat välstånd och befolkningstillväxt!


Den som har släpat 100 kg rödjord
till en enda körning vet att detta
är bara EN del i ett mycket tungt arbete

Ett arbete som kräver en hel del:
- Träkol som skall milas
- Malm som skall forslas och förberedas
... Och en massa mycket mer. [Se bilderna: Häll2-5!]


Ugn(arna) kördes många dygn i sträck
- liksom kolmilan skulle dessa skötas minutiöst
- annars kunde hela arbetet raskt vara förött och bortkastat.


Sedan, efter flera omsmältor skulle järnet bearbetas
All slagg slås ur järnet i omgångar genom uppvärmning och genombankning...
... Tills det var av så hög kvalitet att det kunde smidas till vapen & verktyg.
Om det blev ett överskott kunde det säljas eller bytas och på så sätt
ge ett välkommet tillskott i självhushållet.


De metaller som fanns att tillgå innan man kunde
konsten att framställa järn var mjuka och veka.



De stod inte pall särskilt väl
- man tvingades backa undan
och platta ut sitt svärd för att fortsätta striden
- och att slipa och underhålla verktyg av koppar
t.e.x. då pyramiderna byggdes var mycket resurskrävande
- man vägde alla verktyg innan och efter arbetet för att se
hur mycket som "avverkats" under dagen...
Det var annars risk att metallen stals - i lämpliga bitar
som kunde kapas bort i smyg.


Att järnet var efterlängtat och hett eftertraktat är inte konstigt
- inte heller att det i sanning var en verkligt "hård" valuta!



[Se bilderna: Häll2-5!]
Bilderna skildrar Hälltjärnsprojektets järnframställning
med dessa fortida metoder - i en blästugn av schakttyp och med inblåst
luft från läderbälgar drivna av ett vattenhjul.

- Rödjord - med ett spår efter en björn bara tio sekunder gammalt.
- Rostning av rödjord - då malmen reduceras i ett första steg.
- Träkol, malm och inblåst luft i väl avvägda proportioner för att skapa järnet.
- Primärsmide /sekundärsmide


Copyright © Catrine Tangen: Texter /webbsidor, foto, grafik & bilder
Samt layout, design, kod - All rights reserved